onsdag 17 september 2008

Jag har äntligen ägnat mig åt webberiet idag...

...det som jag borde lägga så mycket mer kraft och tid på här på jobbet, men som kan kännas lätt övermäktigt att ta tag i eftersom det är så mycket.

Vi ska nu framöver på kort tid bland annat bygga ett intranät från scratch, skapa en helt ny tysk sajt, se över vårt domännamninnehav, skapa en ny webbstrategi för vår koncernsajt, uppdatera och nästan helt göra om vår kinesiska, franska, japanska och brittiska sajt och bygga ett par extranät. Det var bara det allra översta på listan.

Idag har jag enligt devisen "just do it" börjat med att förbereda en workshop på måndag. Någon på jobbet har kommit till mig med det något dunkla önskemålet "vi måste göra något åt vår webbplats". Det gäller alltså att vara förberedd till tänderna för allt som kan tänkas hända.

Jag har mjukat upp mig med lite varumärkesstrategi. Tänkte gå ut hårt med med att gå igenom hur Kotlers adaptionsprocess ska tillämpas på vår webb. That would do the trick, right?

Idag ringde den där reklambyrån...

...som jag nämnde häromdagen. Men inte klarade jag av att tala om att hans mail var felstavade och att jag blev irriterad över hans spam.

Det var nämligen så att han lät så ynklig, försiktig och tafatt. Och man vill ju inte slå på en som redan ligger.

Jag ljög alltså. Sade något om hur nöjda vi är med vår nuvarande byrå (inte sant) och att det inte är aktuellt för oss att göra något positioneringsarbete just nu (inte heller sant). Och så sade jag att han fick återkomma om ett år. Jag rodnar.

Men visst är det tillåtet med vita lögner ibland? Han får skaffa sig en annan coach.

Fröken Mindre åker buss

Fröken Mindre: Vi åkte buss idag, med R (barnvakten, åretruntparadisets anm.).
Ömma modern: Jaha?
Fröken Mindre: Jo, R tyckte vi skulle slippa gå (en hållplats, åretruntparadisets anm.). Och då tyckte vi att det var kul att åka buss.
Ömma modern: Jaha.
Fröken Mindre: Och jag fick gå på men när Fröken Lite Större skulle gå på så fick R tjata och tjata...
Ömma modern: Jaså? Vaddå då?
Fröken Mindre: Jo, tanten frågade hur gammal hon var och R sade att hon var åtta (hon är nio, åretruntparadisets anm.).
Ömma modern: Fniss.
Fröken Mindre: Och då sade tanten att det kostar när man är åtta och R tjatade och tjatade.
Ömma modern: Hur slutade det då?
Fröken Mindre: R fick betala för Fröken Lite Större.
Fröken Mindre (efter en stund): Tanterna är så där, de vill hålla på alla regler och göra som man ska och så.
Ömma modern: Sade R det?
Fröken Mindre: Ja. Killarna är inte så där. De är inte så noga med sånt där som regler och så.
Ömma modern: Fniss igen.

Nå. Barnen lär sig en del av sin barnvakt, hör man. Van att linda killarna runt lillfingret, månne?

Hantverkare av en ovanlig sort

Igår kom murarfirman hem till oss för att förse Åretruntparadiset med lite ytterligare värme i form av en spiskassett till vår öppna spis. Vi värmer annars huset med direktverkande el och en luftvärmepump, och det är gott ibland att ha en alternativ värmekälla.

Det hela började med att de kom i tid - precis när de lovat kl 07.00.

Vår käraste barnvakt hämtade barnen igår och självfallet var vi lite oroliga för hur huset var städat när hon skulle komma. Dessutom visste vi ju inte om murarna var klara.

Men - gud ske pris - det var helt fantastiskt! Rent, inte ett dammkorn. Och den nya, tjusiga kassetten satt som den skulle och teglet var putsat.

Undrens tid är inte förbi. Än finns det hantverkare som håller vad de lovar.

fredag 12 september 2008

Ibland är man klantigare än vanligt

Till exempel när man tar filmerna som ska tillbaka till lovefilm och klistrar igen kuvertet och SEDAN frågar maken om han hade hunnit kopiera dem först. Gissa om han hade det? Gissa om det går att få upp ett igenklistrat lovefilm-kuvert? Gissa om vi överhuvudtaget hade hunnit se filmerna?

Måste de förresten heta lovefilm? Det låter lite... hmm... suspekt.

Historien om en kofta

Ibland är det som om saker biter sig fast vid en, eller hur? Inte alltid så tydligt som den här gången dock. Mäktigt, eller hur?

Gud enligt Fröken Mindre

Fröken Mindre: Pappa, vad betyder efterlyst? Att någon är borta? Om man hittar den, ska man döda den då?

Barnafadern: Nää, det ska man inte. Man efterlyser någon när den är borta.

Fröken Mindre: Då kunde Gud ha efterlyst Jesus. Fast Gud skulle inte döda Jesus. Det skulle kungen.

Barnafadern: Jaha?

Fröken Mindre: Ja, jag har sett filmen! Och vet du, de hade en åsna. Vet du vad den hette?

Ridå.