Och vem vet, det kanske återuppstår, betydligt längre västerut. Montreal, Kanada är vår nya vistelseort från den 1 juli. Det är enormt spännade och omvälvande och läskigt. Jag klurar på att starta en flyttblogg. Men har inte riktigt bestämt mig ännu. Tills vidare bloggar jag här.
Vi är i Montreal just nu. På något som på expatriat-språk kallas för pre-visit. Och så pass mycket kan jag säga att Montreal inte visar sig från sin bästa sida. Nix. Här snöblaskar och spöregnar om vartannat. Jag ser en vit och blå Quebec-flagga utanför fönstret och den står rätt ut i blåsten trots regnet. Det är som om staden säger "hörni, ska ni bo här så får ni ta mig som jag är". Inget insmickrande här, inte.
Om en timme kommer agenten för att ta oss med på en stadsrundtur med henne. Imorgon ska vi besöka skolor. Det pirrar i magen.
2 kommentarer:
Åh, huuu, så spännande!
Visst måste du flyttblogga! Tankebagaget blir nog för tungt annars.
Hoppas jag... ;-)
Och du, tack för kommentaren på mitt inlägg om föräldraskapet. Du blev berörd sa du, och jag är så himla glad att jag lyckats plita ner den där känslan för andra att ta del av. Själv gråter jag nämligen också, när jag kommer dit i tanken. Om du visste vad det betyder för mig att kunna nå din motsvarande nerv!
Anna: Ja, det är superspännande. Jag ska blogga på...
Skicka en kommentar