De är triviala. Det vore politiskt korrekt om de handlade om människorna jag saknar. Dem jag vill träffa. Men det är inte så. Jag längtar förstås efter nära och kära men den känslan har varit jämnt fördelad över hela tiden här.
Nej, på sistone har jag tänkt på annat. Häromdagen tänkte jag på handdukstorken i badrummet. På mina vinglas med gul och rökfärgad fot. Och på duschen med duschmunstycke man kan hålla i handen.
Det bor en materialist i mig.
Update: Jag har redan kommit på fler saker. Lampor med dimmer. Aaaah. Ugn där man kan använda över- och undervärme samtidigt. Dubbel-aaaah.
4 kommentarer:
Ja men gud, det jättemycket materialistiskt jag saknar! Och för att inte tala om matvaror - alla bra mejeriprodukter som inte finns här. Allt nyttigt och gott bröd. etc. Etc... Snart så! Men det ska bli intressant att se vad du kommer sakna härifrån när ni flyttar hem, det är säkert sånt man inte tänkt sig...
Karin - ja, det blir spännande, verkligen! En del saker vet jag redan som inte är materialistiska direkt; Solskenet, värmen, ljuset. Men också den välfungerande återvinningen, skolbussen, att vara i en mycket stor stad. Men som du säger, det är garanterat mycket man kommer att sakna som man inte vet just nu.
Jamen det är ju jättehärligt att kunna se lyxen i de små detaljerna därhemma, och det gör man ju inte förrän man är utan dem ett tag.
Fast sticky buns är det rätt ont om här i västerort... ;-)
Kajsa: Sticky buns är det ont om. Men jag tror kanske jag kan baka dem själv, hittade ett recept hos Pioneer woman och det är ju liksom rätt källa för sådant som är fett och sött :).
Skicka en kommentar