Eller?
Nu har jag flera (var)dagar i rad vaknat sisådär 5.20 på morgonen. Det är liiiite tidigt, får jag nog säga. Jag försöker somna om men det är stört omöjligt, så jag halvslumrar till ungefär kvart i sex då jag kliver upp.
Orolig som jag är tänker jag att jag är stressad och att det är därför jag vaknar. Men jag känner mig inte värst stressad. Jag borde vara det, för att-göra-listan är lång som ett maratonlopp, men den känns helt hanterlig.
Eller är det så att jag helt enkelt är utsövd och/eller behöver en mörkläggningsgardin i sovrummet?
Nåväl, det är ju ett tillfälligt problem. På söndag råder sommartid och då kommer jag att tycka att klockan ringer för tidigt när den ringer klockan sex. Aldrig är man nöjd.
1 kommentar:
Återigen frågar jag mig om vi är släkt, du och jag? Exakt samma sak händer mig varenda morgon just nu. Oerhört irriterande och onödigt. Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag oftast sover så gott på natten att jag klarar mig bra ändå.
Mörkläggningsgardin är nog för övrigt ingen dum idé.
Skicka en kommentar