Jag har blivit utmanad

av Kajsa.

För fem år sedan (2003): Åh, då skulle Fröken Liten snart fylla ett år. Jag var föräldraledig, men hade precis blivit uppsagd från mitt jobb på stort it-konsultföretag. På grund av arbetsbrist, gubevars, det känns avlägset nu. Jag hade jobbat sex år nästan precis på jobbet där jag blev uppsagd, hade det varit ett par månader till så hade jag fått ett års vederlag. Nu blev det tre månader i stället då jag fick lön i stället för föräldrapenning, f-penning som jag sedan sparade och använde på en långresa. Det blev bra ändå. Little dit I know about vad framtiden hade i sitt sköte, värsta mardrömsjobbet där jag slutade med buller och bång efter tre månader. Arbetsplatsen from hell... Men det var mysigt att vara föräldraledig med nummer två. Jag älskar att vara föräldraledig.

För 10 år sedan (1998): Var det strålande tider på jobbet! Jag var på det där konsultjobbet (pekar uppåt) och det var massa kul och roligt. Jag lärde mig spännande saker och gjorde roliga workshopar, gick bra kurser och lärde mig massor. Kollegerna var roliga och livet lekte på många sätt. Dåvarande sambon och jag var igenom den berömda sjuårskrisen, bodde i vår lägenhet som precis var på väg att bli bostadsrätt, eller just hade blivit det - minns inte. Vi började klura på den stora frågan; Är det dags att skaffa barn nu? Svaret blev, typ ett halvår senare - JA!

För 15 år sedan (1993): Nu börjar det bli knepigt... Vad gjorde vi då? Mars, april -93... Det måste varit så att jag var kårordförande på den där högskolan vid den tidpunkten. Jag tog studieuppehåll tredje året på min utbildning. Och på våren då reste jag till USA för att studera campusområden i USA med högskolestyrelsen, så det måste varit i den svängen, kan ha varit precis femton år sedan. Lyxigt värre för fattig student. Och så åkte jag som studentrepresentant på en konferens i Litauen. Inte lyxigt alls, kan jag meddela. Hemskt var det. Karp i gelé till frukost nedsköljt med cola och rivna morötter med vitlök. Vi var desperata och ville hem efter en vecka men var tvungna att stanna i två för biljetterna gick inte att boka om, trots att vi åkte till flygplatsen för att tjata på personalen. Vi fick krypa till korset och skamset åka tillbaka till våra litauiska värdar. Tack och lov fick vi tillfälle att bjuda igen och ta en drös litauer till Sverige senare samma år.

För 20 år sedan (1988):
Slutade gymnasiet 1987 på våren, så 1988 jobbade jag på mitt första jobb. På försäkringsmäklarföretaget som precis avskaffat kjoltvånget och där respektive inte fick följa med på julmiddagen om man inte var gift eller förlovad (nä, barn tillsammans räckte inte). Och där (kund)luncherna avnjöts på Sällskapet, vilket innebar att de kvinnliga mäklarna fick rapportera till en manlig kollega och få rapport efteråt för kvinnor var inte välkomna på Sällskapet. Nä, det var inte på artonhundratalet, 1988 sade jag ju!

...och jag har ingen att föra vidare utmaningen till för jag har inte så många bloggpolare eftersom jag aldrig hinner kommentera. Men den sprids säkert ändå :).