Man undrar lite försynt hur man byggt upp sitt liv egentligen.
Läget: Det krävs avancerad projektplanering för att få ihop livet. Speciellt så här i maj. Todo-listan omfattar cirka 30 punkter, varav åtminstone 10-15 stycken känns som om de inte går att kompromissa bort. Och listan räcker ju inte, i kalendern (makens och min gemensamma, digital) måste allt läggas in, annars glöms det bort. Det gäller att det kommer påminnelser.
Här är några exempel ur listan:
- Komma ihåg Lite Störres gummistövlar som är på skolan eftersom de behövs på hajken i helgen.
- Sätta upp inbjudningar vårfest på dagis.
- Ringa runt till kalasbarn som inte svarat på inbjudan.
- Slå in presenter till Kusinen.
- Plantera några växer i balkonglådorna på baksidan.
- Ta undan vinterskorna.
- Ordna i skåpen i tvättstugan.
- Städa kylskåpet.
- Röja i arbetsrummet för renovering.
- Betala 1.200 till kompisen som köpt kläder på Lingon och Blåbär.
- Ringa kompisen ifråga och berätta att jag inte har kvar kontonumret.
- Fixa betyg från en gammal arbetsgivare.
- Skicka ut ett mail om ny mobil och ny mail (började nytt jobb i september)
- Fixa nytt körkort på grund av namnbyte (i augusti)
- Gå igenom allt sparande och alla försäkringar.
- Boka båtresa inför sommarens resa.
- Boka klippning barnen.
- Boka klippning själv.
- Anmäl till polisen två missbruk av mitt personnummer.
- Bjud in till fest för grannarna.
- Planera helgens middag för goda grannar.
- Se till att Lite Större gör veckans läxor.
- Packa till lite Större inför helgen.
- Snacka med kompisar om att komma förbi på söndag.
....och det där var kortvarianten.
Jag vet att några saker går att prioritera bort, men är det så här det ska vara? Hela tiden? På den där listan finns inte heller allt som man ska delta i nu på våren med, såsom vårfester, aktiviteter...
Och så jobbar man heltid. Inte underligt man får magont, huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Önskar mig något annat. Men vad?
Update: Vill tillägga att vi köper städning (regelbundet) och barnvakt (ibland). Så det hjälper inte.
1 kommentar:
Varför jobbar du heltid? Skulle du inte gå ner i tid, vännen?
KRAM!
Skicka en kommentar