Tänk att dagar kan skilja sig så från varandra. Igår var en riktigt eländig dag. Jag kan ärligt talat säga att jag grät mig igenom hela förmiddagen. Och en del av eftermiddagen också. Allt kändes trögt, ensamt, ledsamt och trist. Orsakerna kan vara sömnbrist, oro, kulturchock och kanske alldeles vanlig deppighet.
Under dagen inhämtades tröst från mitt favoritforum men också från ett samtal med en älskad lillasyster och då kändes det bättre.
En natts sömn i relativ svalka följde och denna dag har varit positiv och enormt effektiv. Jag har betat av allt på min att-göra-lista och det som inte blev gjort idag blir gjort en annan dag. Jag ringde en del obehagliga samtal (i och för sig gör min milda telefonfobi alla samtal obehagliga i större eller mindre grad).
Jag blev uppringd också, och det samtalet gjorde mig så glad. Någon som ringer mig och pratar bort närmare en timme, om allt och ingenting och som har tid att lyssna och som man kan berätta för. En av de personer jag saknar mest efter min flytt, alldeles oväntat egentligen. Livet på en pinne.
Internet är en välsignelse och det faktum att man kan ringa oss på vårt åretruntparadisnummer och komma till bestmount i stället är ju helt otroligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar