Tigerns år. Year of the Tiger.

Jag åkte med Fröken Större på skolutflykt igår. Resan bar till Chinatown där det bjöds (nåja, det kostade 9 CAD) på buffé på kinesisk restaurang. Om man innan avfärd hade tänkt att det skulle ju vara trevligt och roligt och mysigt att äta med ett gäng femte- och sjätteklassare så fick man tänka om. Det är nämligen mer stressigt, rörigt, högljutt och hysteriskt. Men häftigt. En del av de här barnen var inte restaurangvana, det är ett som är säkert. De åt. Och åt. Och åt. Att ingen kräktes på metron på vägen hem är ett mirakel.

I went on a field trip with Miss Bigger yesterday. The destination of the journey was Chinatown, where we were served (well, the cost was CAD 9) a chinese buffet. If you, before the trip, had thought that it would be nice and fun and cozy to eat with a bunch of fifth and sixth graders, please rethink immediately. It is more of a stressful, messy, loud and hysterical event. But cool. Some of these children were clearly not used to being in a restaurant, that is for sure. They ate. And ate. And ate. It is a miracle that nobody threw up in the metro on the way home.

Besvikelse. Disappointment.

Jag mötte en mycket besviken mamma utanför skolan idag. En familj som kom hit i augusti måste ge upp. Sonen mår inte bra. Han har blivit ledsnare och ledsnare för varje vecka. Ont i magen, ont i huvudet, misstrivs. Skolan är ett helvete och när han beskriver den blir jag beklämd. En hård stämning, barn som är direkt ohyfsade och otrevliga mot lärarna, lärare som går ut från klassrummet i frustration. Brist på respekt. Torftighet. Och låg nivå på lärandet så pojken är understimulerad.

Pojken har sökt sig åt sidan och slutit sig in i sig själv. Systern, Fröken Störres kompis, trivs. Hon vill absolut inte åka hem och är förtvivlad. Mamman vill heller inte åka hem men måste ta en mors ansvar och se till sin pojkes bästa och se till att han får komma hem och få hjälp. Jag är så ledsen och kan bara hålla om henne när tårarna trillar.

Och Fröken Större förlorar en vän. En liten sak i sammanhanget men icke desto mindre stor för henne.

----

I met a very disappointed mother outside school today. A family who came here in August will have to give up and go home. The son is not well. He has become more and more sad every week that goes by. School is hell and when he describes it my spirit sinks. Harshness, children that are outright rude and disrespectful to the teachers, who in turn leave the classroom out of frustration. A spartan environment. And a low level of education itself so the boy is understimulated.

The boy keeps to himself and has drawn into his shell. The sister, Miss Bigger's friend, is happy here. She does absolutely not want to go home and she is devastated. The mother does not want to go home herself but is facing the responsibilities of a mother and look out for her boy and see to it that he comes home to get help. I am so sad and I can only hold her when her tears are falling.

And Miss Bigger looses a friend. In the whole context a small thing, but for her big nevertheless.

Update: Det kanske finns en lösning. Glädjetårar idag.
There may be a solution. Tears of joy today.

Det händer så mycket trevligt! So much fun going on!

Idag lyser solen från en himmel så blå som den bara blir i nordamerika. Jag ska på promenad över berget till den tyska butiken. Kanske de har surdegsbas? Jag skulle kunna göra en själv, men hittar inget rågmjöl och jag vill ha en rågsur. Imorgon ska jag till Pointe Claire, Fairview mall, för att shoppa lite och passar på att träffa en vän. Sedan blir det skidåkning i helgen.

I nästa vecka kommer en av mina bästa vänner på besök och veckan därefter drar vi till Miami där den här ligger och väntar på oss för sju dagars kryssning i Karibien. När vi kommer hem ska vi klämma in några skiddagar till innan våren kommer med fler besökare. Så mycket att se fram emot!

Today the sun is shining from a sky that's so blue that you can only find it in North America. I will go for a walk over the mountain to the German shop. Maybe they have sour dough base? I could make some myself but I cannot find rye flour and I want a rye sour dough. Tomorrow I am off to Pointe Claire for some shopping at Fairview mall and I will also meet a friend there. Skiing on Saturday.

And next week one of my best friends is coming over to visit and the week after that we are flying to Miami where this is waiting to take us on a seven day cruise in the Caribbean. When we come home we will squeeze in a few skiing days before spring comes with more visitors. So much to look forward to!

Ord jag saknar. Words I miss.

Det finns ord jag saknar i engelskan. Jag ska börja samla på dem. Här är ett: Träningsvärk.

There are words I miss in the English language. I will start a collection. Here is one: Träningsvärk, meaning training ache, ache in the body from exercising.

Starkare! Stronger!

Jag har sådan träningsvärk. Överkroppen ömmar efter gårdagens styrkepass och så smått börjar jag nu få ont i benen också. Men det ger resultat! Sedan strax innan jul har jag tränat regelbundet och sedan nyår lite mer intensivt och det är så skönt. Jag förvånas över att jag nu kan genomföra åtminstone en tre-fyra korrekta armhävningar och att jag kan göra de långsamma pilatescrunchen med full kontroll där jag tidigare ryckte mig upp med hjälp av armarna. Benen börjar bli riktigt starka och stabiliteten runt mitt onda knä har förbättrats och jag har sällan ont längre även om jag måste vara riktigt försiktig. Vikten går nedåt också, sakta men säkert - fyra kilo sedan nyår. Jag är så duktig, eller hur?

My body aches. The upper body is sore after yesterday's toning class and now my legs are also beginning to hurt. But there are results! Since shortly before christmas I have been to the gym regularly and since new year's with a bit more intensity and it feels so good. I am surprised that I am now able to perform at least three or four proper push-ups and that I can do the slow pilates cruches with full control where I previously had to jerk myself up with the help of my arms. The legs are getting strong and the stability around my bad knee has improved, and it seldom hurts anymore even if I have to be really careful with it. The weight is slowly going down, four kilos since new year's. I am so good, don't you think?

Rött. Ljus. Igen. - Red. Light. Again.

Kanada blev Fossil of the Year i Köpenhamn. Det är inte svårt att förstå. Inte alls. Och det är inte bra de stora sakerna som gör det. Det är lika mycket de små. Ett exempel:

I Sverige finns sensorer i gatan som ställer om trafikljusen till grönt när man närmar sig. Det är inget vi svenska bilförare och gångtrafikanter tänker på, det bara sker. Är det inga bilar så får man grönt ljus när man närmar sig. Magiskt. Och miljövänligt. Och bra för trafikrytmen.

Här har jag hittills inte sett ett enda sådant trafikljus. Man får stå och vänta. Och vänta. Och vänta. Och sedan kanske det slår om till grönt. Även när det är helt tomt på trafik från alla andra håll. Trafikmängden påverkar inte ljusens intervaller och det skapar förstås köer på de mest konstiga ställen.

Som gångtrafikant är det lika frustrerande. Jag ska återkomma till gångtrafikantens dilemma en annan gång men kan nämna nu att de knappar man kan trycka på för att få företräde i Sverige inte existerar här. Det finns knappar på en tre-fyra trafikstolpar i Westmount, men de är bara där för syns skull för de fungerar inte.

Faktiskt är nog det här den mest frustrerande detaljen i den quebeciska trafiken. Till och med mer frustrerande än bilförarna i Montreal.

---

Canada was named Fossil of the Year in Copenhagen. It is not difficult to understand. Not at all. And it is not only the big things that matter but just as much the small. An example:

In Sweden there are sensors in the street that turn traffic lights to green when you approach. As Swedish drivers we don't think about this very much, it just happens. If there are no cars the light switches to green when you approach. Magical. And environmentally friendly. And good for the traffic rhythm.

I have yet to see such a traffic light in Montreal. Here, you wait. And wait. And wait. And finally you may get a green light. Even when there are no cars at all coming from the other directions. The amount of traffic has no influence on the intervals of the traffic lights and of course this creates traffic congestion in the strangest places.

As a pedestrian it is equally frustrating. I will get back to the dilemmas of a pedestrian later but I can mention that the buttons you can press to get priority at a traffic light as a pedestrian do not exist here. There are buttons on 3-4 traffic lights in Westmount but they are only for show because they do not work.

Actually this is probably the most frustrating detail of the quebecois traffic. Even more frustrating than the Montreal drivers themselves.

Salt, salt överallt. Salt, salt everywhere salt.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Det är salt överallt. På byxorna. På skorna. På mattorna. På parketten. Och bilen. Ja, bilen. Vad är det för färg på den? Ingen vet. Den är gråvit av salt och smuts. Och säg inte att jag ska tvätta den (jo, det borde jag men det spelar absolut ingen roll för den är lika smutsig efter fem minuter ändå). Gaaaaaah.

I have said it before and I say it again. There is salt everywhere. On the pants. On the shoes. On the carpets. On the parquet floor. And on the car. Yeah, the car. What colour is it? Nobody knows. It is a whiteish grey from salt and dirt. And don't say I should wash it (yes, I should but it does absolutely not matter because it will be just as dirty after five minutes anyway). Gaaaah.

Att vakna - To wake up

Igår kom Fröken Större upp och delade med sig av följande som morgonens första replik:

"Jag skulle ha sovit längre om jag inte ramlat ur sängen."

Jahapp.

---

Yesterday Miss Bigger came up and shared the following as the morning's first line:

"I would have slept longer had I not fallen out of bed".

Oh, yes.

Fröken Mindre och änglarna - Miss Smaller and the angels

Jag berättade för Fröken Mindre att vi skulle få besök av J med familj.

"Åh, J har så långt vackert hår. Som en ängel."

Tänker.

"Ja, för änglar kan ha mörkt hår. De är inte bara ljushåriga."

Tänker igen.

"Och de kan ha kort hår." Paus. "För annars skulle inte mormor kunna vara i himlen."

---

I told Miss Smaller that we would have J with family over to dinner.

"Oh, J has got such beautiful hair".

Thinks.

"Yes, because angels can have dark hair. They are not always blonde."

Thinks again.

"And they can have short hair too." Pauses. "Because otherwise grandma couldn't be in heaven."