Vid sammanbrottets rand

Helst ville jag sätta mig mitt i vägkorsningen och gråta. Jag skulle hämta Större från kalas. Parkerade bilen. Ringde. Hittade inte. Ringde. Parkerade om bilen. Ringde igen. GPS:en pekade i fel riktning. Bad Större att ta med en kompis och ställa sig utanför Det Stora Sjukhuset. Där stod jag. Fast jag stod på baksidan, de på framsidan. Försökte ta mig runt. Jättestort sjukhus. Släpade på Mindre. Plötsligt dyker huset upp. På ett helt annat ställe än jag förväntat mig.

Tack och lov. "Life just got better" som Större själv formulerade sig angående det faktum att hon var återfunnen. Jag ska aldrig mer åka någonstans utan att först titta på Google Earth. Lovar.