Inte den här gången heller.
Replikskifte i Åretruntparadiset:
Mamma, hon tog min kula.
Mamma, hon hängde för nära min.
Mamma, jag vill hänga den dääääääär (tjuter)
Mamma, det är fel glitter.
Mamma, varför har vi bara rööööda kulor?
Mamma, det stiiiiicks.
Slutligen.
Mamma, jag tyckte granen var finare oklädd.
1 kommentar:
Kommentarer från storasyster och lillebror i baksätetet på väg hem från heldag i stan med konstutställning, bio, mm. Föräldrarna hittills mkt nöjda och glada över en lyckad dag.
-Jag hade min hand där.
-Nej, det är min sida.
-Nej, jag hade min hand där först.
-Nej, det var jag...mamma, säg till lillebror, han slåss!!
-Nej, hon ljuger hon slog först.
Första tillsägelsen fr framsätet, ignoreras fullständigt.
-Din fot är på min sida, jag får inte plats
-Nehej, det är ditt fel...
Efter en betydligt längre ordväxling än så, samt lite skrik från (nu plötsligt lite tröttare) föräldrar i framsätet kommer en lugn saklig kommentar från er flicka modell större som hittills suttit som tyst sällskap i bilbaksätet.
"Kan ni inte bara låta varandra vara?"
Så lätt det kan vara? De vet i allafall hur man skall göra när de inte är med sina egna föräldrar, inte sant?
Skicka en kommentar