Osmakligt, SSU

Så alltigenom vidrigt att på minsta sätt tycka att det är något att skratta åt att 100 personer blir magsjuka, vad magsjukan än beror på. Omoget, och ovärdigt av SSU.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=833130

Dagens wake up call från Hanne Kjöller

Mer Hanne Kjöller. Citerar:

"Om man säger att det är svårt att vara förälder idag, då ställer jag frågan - i vilken tid har det varit lättare, eller i vilken del av världen? Är det lättare att vara förälder i Sudan? Är det lätt att vara förälder i Amerikan där man inte har någon föräldraförsäkring? Är det lätt att vara förälder i Kina, är det lätt att vara förälder i Malaysia, eller i Bangladesh? Var är det lättare?"

Adlibris, älskade adlibris...

...så blev ytterligare en hög böcker hemklickade till Åretruntparadiset.

Denna gång blev det faktiskt bara ett par romaner, annars är det väldigt seriös litteratur.

Det som fällde slutligt avgörande, som fick det att kännas att nu går det jädrarimig inte att vänta längre på att beställa, var faktiskt Hanne Kjöllers nya. Jag lyssnade på en radiointervju med henne igår och hon hade mycket klokt att säga om föräldraskapet och dagens föräldrars förhållningssätt till detsamma.

http://www.sr.se/webbradio/?type=db&Id=1365512&BroadcastDate=&IsBlock=0

Redan efter radiointervjun kände jag att jag njöt lite extra av att gosa med nioåringen igår kväll och sexåringen imorse. Jag har det så otroligt bra!

Nåväl, jag ska läsa Kjöllers bok. Och återkommer sedan.

Eniros utsiktssök

Om ni inte redan testat Eniros utsiktssök så rekommenderar jag er genast att göra det. För den nyfikne är det väldigt skoj att se hur folk bor, och nu också få se hur deras hus ser ut ganska så detaljerat. Man kan lätt fördriva någon timme på Eniro om man inte passar sig, I tell ya.

Det gick inte att sjunga

I söndags var vi kyrkan. Det var dopfest för dem som döptes för sex år sedan, och Fröken Lite Störres kör skulle sjunga. Så hon bestämde, helt resolut, att syrran - den döpta - skulle gå till kyrkan med oss. Då kunde vi både lyssna på henne och hämta en Barnens bibel till dopfödelsedagsbarnet, två flugor på smällen.

Vi satte oss längst fram. Idiotiskt val. För där satt jag och skulle försöka sjunga Guds kärlek är som stranden och som gräset. Och det gick inte. För då sköljde flodvågen upp över mig igen, den sorgliga, svarta, tomma flodvågen. Mamma. Mamma. Mamma. Tårar. Tårar. Tårar.

Du skulle ju varit här och lyssnat på din största barnbarnsflicka. Du skulle ju tagit en fika i församlingshemmet efteråt med oss. Du skulle ha blivit vallad runt av Fröken Mindre så hon fick visa dig allt där hon sjunger varje torsdag.

Men det fick du inte.

Strax bakom mig satt mamman som delar sorgen och som tog med oss för att gå på Gösta-teatern och som vet precis. Så efteråt fick jag det jag behövde - en varm, vänlig, medkännande kram. Och grät ännu mer.

Att bejaka det lustfyllda

Det är något jag funderar mycket på. Känna efter med magen. Vad vill jag? Vad känner jag verkligen för?

Således försöker jag lära barnen detsamma. Så för andra gången i rad fick Fröken Lite Större strunta i scoutmötet, för när hon beskrev Ceremoni som var temat för kvällens träff så lät det måttligt kul. Hon sade något om att de skulle presentera varandra och göra scoutropet fem gånger så alla lär sig och öva en massa annat utantill som hon redan kan.

Nästa gång är det läderarbete, då minsann vill hon gå. Och det får hon såklart. Vi övar på maggropskänsla.

Vi funderar på en lagidrott också, Fröken Lite Större och jag. För då får man öva på att ställa upp för sitt lag och på teamkänsla - och det kan man också behöva. Men scouterna får klara sig utan Fröken Lite Större idag och det går garanterat alldeles utmärkt.

Jag har flyttat mina pengar

Efter en lördagsdiskussion med sakkunskapen drog jag slutsatsen att jag gör bäst i att flytta morsarvet från högräntekontot på Kaupthing till en svensk bank. Det finns de som inte håller den isländska bankgarantin så högt.

Och så ska jag sälja Rysslandsfonderna. I längden kan man inte ha pengar i länder som stänger och öppnar sina börser lite som de känner för. Det är det nog fler än jag som tycker.

Kotler

Förresten så funkade det strålande med Kotlers adaptionsprocess. Åtminstone på de deltagare som var med hela workshopen.

Att komma i tid

Om det skulle inträffa att en nyckeldeltagare i en workshop ankommer (utan att tidigare ha meddelat sig) när tvåtimmarsworkshopen redan hållit på i en timme och en kvart, vad gör workshopledaren då?

Ett dilemma som Åretruntparadiset ställdes inför idag. Inte en helt lätt nöt att knäcka.

Sådana här dilemman var lättare när man var konsult, på flera sätt... Men vem har sagt att jobbet ska vara lätt?

Alla duktiga flickor (och pojkar)...

...den här är till er. Ni är inte ensamma. Klippet kommer från en av mina favoritplattor alla kategorier. Alanis Morrisette, Jagged Little Pill.

Jag har läst att det tar sex veckor

Sex veckor, för att etablera en ny vana.

Då borde jag alltså ha vant mig nu, vid nyttig mat och motion. Det vete katten. Det känns fortfarande lite... ovant. Fast behagligt och ganska skönt ovant.

Det är skillnad!

Mitt gamla jag hade vaknat på lördagmorgonen och bakat scones eller croissanter (på burk, sjukt goda).
Mitt nya jag käkade en tallrik naturell yoghurt och hemgjord müsli.

Mitt gamla jag hade såsat runt i morgonrock hela förmiddagen.
Mitt nya jag cyklade sex kilometer till gymmet och körde styrka i en timme. Och cyklade sedan tillbaka samma sträcka.

Mitt gamla jag hade nallat av barnens lördagsgodis.
Mitt nya jag festar loss på ett kokt ägg och en kaffe latte.

Mitt gamla jag hade lunchat på något som fanns i kylen i all hast, varmkorv och bröd kanske?
Mitt nya jag lunchar på fisksoppa från igår och massor av vatten.

Herregud. Var ska detta sluta? Tur vi får gäster ikväll så att jag kan synda åtminstone litegrann.

Gillade förresten G4S formulering när de ringde...

...efter det att den till larmcentralen kopplade brandvarnaren tjutit en stund.

- Brinner det?

Vad ska man svara på det? Jo, det gör det, men i öppna spisen?! Och om det hade brunnit, hade man inte haft annat att göra då än att svara i telefonen? Men det är väl det som är vitsen i och för sig, för svarar man inte i telefonen så kommer brandkåren. Smart. Men lite kul var det allt.

- Brinner det?

Nå, nu vet vi att även det där funkar. Det är inte bara fusk att den där brandvarnaren är kopplad till larmcentralen.

Det brann i åretruntparadiset igår.

Plus: Brandvarnarna funkar. Alla tre, både de optiska och de andra.
Minus: Det rykte något förskräckligt.

Vi eldade i vår kassett igår. Och, visst. Det stod i instruktionen att det kunde ryka lite de första gångerna när färgen härdade. Och, jo. Det gjorde det.

Hoppas det blir bättre ikväll. Men vackert var det, och stämningsfullt. Och jädrar, vad det blev varmt. Det pyste ut värme långt in på nattkröken.

Upp som en sol, ner som en pannkaka...

...eller var det tvärtom?

Det är tur att jag ser fondsparande som långsiktigt. Eller borde man sälja Rysslandsfonderna?


http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=830082

Drakarna får passa sig

Det diskuteras om sökmotoroptimering.

Jag gjorde ett litet experiment, och skrev inlägget om mataffären nedan med tanke på google på mitt alldeles egna amatörmässiga vis. Med en rubrik som kopplar till innehållet på ett tydligt sätt. Och se, vad som hamnar högst just nu om man söker på google på mataffären och biogasbilar. Intressant.

Magi i en röst

Det är något med röster. Något fullständigt magiskt. En väl balanserad, melodisk mansröst är en njutning att lyssna på.

Det finns människor som jag låter bara prata på när de finns i närheten. Det är inte så noga vad de säger. Jag kan till och med komma på mig själv med att fullständigt stänga av och segla bort. Slappna av. Lyssna på melodin och orden.

Maken har den effekten på mig. Ibland. Speciellt när han pratar på om kameror, projekten på jobbet eller något som bara måttligt engagerar. Då kan jag koppla bort, han kräver inte så mycket engagemang eller svar utan är fullständigt nöjd med att bara babbla. Då hör jag på, utan att höra vad han egentligen säger.

Men det finns andra som har nästan samma effekt på mig. En kollega brukar komma in på mitt och kvinnliga kollegans rum när han har lite tråkigt. Och han är en riktig snackpåse, som kvinnliga kollegan säger. Pratar, pratar och pratar. Och jag lyssnar och njuter. Jag vet inte vad det är. En mild stockholmsdialekt, ett vänligt stråk i rösten...

Rösten har betydelse även på motsatt sätt. En man i grannskapet är riktigt snygg. Så där lite George Clooney-aktigt elegant good-looking, precis rätt avvägd, mycket medveten, med skäggstubb och dyra kläder. Så länge han är tyst; Väldigt attraktiv. Tills han öppnar munnen. Good gracious! Hans stämma är nasal, gnällig och ansträngd. Inget man flyter bort till under ett möte precis.

Update: Det slår mig när jag läser detta att jag gillar de där snackpåsarna. Den tysta manstypen göre sig icke besvär här i Åretruntparadiset. Jag blir bara nervös. Chefen är sådan. Tyst och nervositetsframkallande. Talk to me, baby!

Vi fick inte elda på tre dagar

Vi fick inte elda på tre dagar efter det att vår spiskassett installerades, det var vad murarna sade. Och tre dagar sedan är det ikväll.

Så ved, ett rejält lass, har hämtats in från boden för att torka så den blir så där riktigt sprakande. Och ikväll är det invigning.

En brasa, ett stor glas med Bin 555 och något vackert att lyssna på i stereon - vad kan man mer begära. Oj, glömde maken. Förstås. Måste bara hejda honom från att sätta vår Pinnacle Sound Bridge radio på någon obskyr radiostation från mellanöstern. Han har en förkärlek för det.

Räknar ner. Inte många timmar tills Åretruntparadiset är on fire.

Mataffären har för få biogasbilar

Mataffaren.se, som jag skrivit om tidigare, har uppenbarligen leveransproblem. Det går inte att få leverans inom två dagar om man beställer från dem en vardag, åtminstone inte där jag eller kollegan bor. Det är fullt på alla leveranstider utom mitt på dagen, och hade jag tid att vara hemma mitt på dagen skulle jag också ha tid att handla, eller hur?

Trots allt lyckades jag planera livet så pass att jag nu i onsdags fick en leverans som jag beställde på söndagen. Döm om min förvåning när godset körs ut av ett vanligt speditionsföretag i stället för med de biogasbilar med mataffärens käcka logga på som kommit till oss tidigare.

Inte snyggt, mataffären. Det står på mataffaren.se att de "Endast i situationer där vi pga väldigt hög beläggning eller då våra biogasbilar inte kan vara i drift köps transporter in som kan komma ske i andra typer av fordon."

Det ska bli spännande att se hur länge denna situation med väldigt hög beläggning kvarstår. Har de månne lyckats lite för väl med sin pr?

Förresten har jag sett att gamle, goe Netxtra har börjat annonser igen. Smart att surfa på svallvågen som mataffären har dragit upp.

Det är häftigt med människor som vågar byta bana

Jag har en kompis som verkligen gjort det. Först gick hon på riktig, engelsk butlerskola. Sedan blev hon civilingenjör och jobbade på ett stort, svenskt teknikföretag. För att sedan rätt plötsligt lämna och bli VD för familjeföretaget, ett rätt stort företag i konditoribranschen. Jag tycker det är coolt.

En annan kompis var (och är fortfarande till stor del) konsult i it-säkerhet. Han började i liten skala sälja gitarrdelar, och nu gör han det i ganska stor skala. Han har inte riktigt slutat med konsulteriet, men trappat ner betydligt.

Sedan har vi ju vännen som hyr ut husbilar. Han har inte lämnat sitt day job ännu, men vem vet?

Jag låter mig inspireras. Undrar vad jag ska bli när jag blir stor?

Gurun

Ja, jag har träffat honom idag. Han sade inte så mycket. Satt mest tyst och hummade jakande när han fick en fråga. Jag tänker att de hade kunnat ta in vem som helst i mötet och sagt att det var han. Jag kan också sitta där i en hörna och humma.

Men jag antar att det inte är därför han blivit en guru. Han har kanske gjort ett och annat gurulikt tidigare. Får man väl anta.

Idag ska jag träffa en guru

Det är faktiskt så han omnämns när man googlar på hans namn. Det ska bli spännande. Kollegan tillika samarbetspartnern in vårt byråprojekt har en tendens att bli lite "star struck" så jag får hålla fötterna på jorden så går det nog bra.

Och så har jag äntligen utforskat lite Google Analytics!

Så imorgon borde jag kunna börja få lite koll på hur många ack så tysta besökare som egentligen härjar här inne i mitt lilla hörn av cyberrymden. Misstänker att det inte är någon folkmassa direkt.

Jag har äntligen ägnat mig åt webberiet idag...

...det som jag borde lägga så mycket mer kraft och tid på här på jobbet, men som kan kännas lätt övermäktigt att ta tag i eftersom det är så mycket.

Vi ska nu framöver på kort tid bland annat bygga ett intranät från scratch, skapa en helt ny tysk sajt, se över vårt domännamninnehav, skapa en ny webbstrategi för vår koncernsajt, uppdatera och nästan helt göra om vår kinesiska, franska, japanska och brittiska sajt och bygga ett par extranät. Det var bara det allra översta på listan.

Idag har jag enligt devisen "just do it" börjat med att förbereda en workshop på måndag. Någon på jobbet har kommit till mig med det något dunkla önskemålet "vi måste göra något åt vår webbplats". Det gäller alltså att vara förberedd till tänderna för allt som kan tänkas hända.

Jag har mjukat upp mig med lite varumärkesstrategi. Tänkte gå ut hårt med med att gå igenom hur Kotlers adaptionsprocess ska tillämpas på vår webb. That would do the trick, right?

Idag ringde den där reklambyrån...

...som jag nämnde häromdagen. Men inte klarade jag av att tala om att hans mail var felstavade och att jag blev irriterad över hans spam.

Det var nämligen så att han lät så ynklig, försiktig och tafatt. Och man vill ju inte slå på en som redan ligger.

Jag ljög alltså. Sade något om hur nöjda vi är med vår nuvarande byrå (inte sant) och att det inte är aktuellt för oss att göra något positioneringsarbete just nu (inte heller sant). Och så sade jag att han fick återkomma om ett år. Jag rodnar.

Men visst är det tillåtet med vita lögner ibland? Han får skaffa sig en annan coach.

Fröken Mindre åker buss

Fröken Mindre: Vi åkte buss idag, med R (barnvakten, åretruntparadisets anm.).
Ömma modern: Jaha?
Fröken Mindre: Jo, R tyckte vi skulle slippa gå (en hållplats, åretruntparadisets anm.). Och då tyckte vi att det var kul att åka buss.
Ömma modern: Jaha.
Fröken Mindre: Och jag fick gå på men när Fröken Lite Större skulle gå på så fick R tjata och tjata...
Ömma modern: Jaså? Vaddå då?
Fröken Mindre: Jo, tanten frågade hur gammal hon var och R sade att hon var åtta (hon är nio, åretruntparadisets anm.).
Ömma modern: Fniss.
Fröken Mindre: Och då sade tanten att det kostar när man är åtta och R tjatade och tjatade.
Ömma modern: Hur slutade det då?
Fröken Mindre: R fick betala för Fröken Lite Större.
Fröken Mindre (efter en stund): Tanterna är så där, de vill hålla på alla regler och göra som man ska och så.
Ömma modern: Sade R det?
Fröken Mindre: Ja. Killarna är inte så där. De är inte så noga med sånt där som regler och så.
Ömma modern: Fniss igen.

Nå. Barnen lär sig en del av sin barnvakt, hör man. Van att linda killarna runt lillfingret, månne?

Hantverkare av en ovanlig sort

Igår kom murarfirman hem till oss för att förse Åretruntparadiset med lite ytterligare värme i form av en spiskassett till vår öppna spis. Vi värmer annars huset med direktverkande el och en luftvärmepump, och det är gott ibland att ha en alternativ värmekälla.

Det hela började med att de kom i tid - precis när de lovat kl 07.00.

Vår käraste barnvakt hämtade barnen igår och självfallet var vi lite oroliga för hur huset var städat när hon skulle komma. Dessutom visste vi ju inte om murarna var klara.

Men - gud ske pris - det var helt fantastiskt! Rent, inte ett dammkorn. Och den nya, tjusiga kassetten satt som den skulle och teglet var putsat.

Undrens tid är inte förbi. Än finns det hantverkare som håller vad de lovar.

Ibland är man klantigare än vanligt

Till exempel när man tar filmerna som ska tillbaka till lovefilm och klistrar igen kuvertet och SEDAN frågar maken om han hade hunnit kopiera dem först. Gissa om han hade det? Gissa om det går att få upp ett igenklistrat lovefilm-kuvert? Gissa om vi överhuvudtaget hade hunnit se filmerna?

Måste de förresten heta lovefilm? Det låter lite... hmm... suspekt.

Historien om en kofta

Ibland är det som om saker biter sig fast vid en, eller hur? Inte alltid så tydligt som den här gången dock. Mäktigt, eller hur?

Gud enligt Fröken Mindre

Fröken Mindre: Pappa, vad betyder efterlyst? Att någon är borta? Om man hittar den, ska man döda den då?

Barnafadern: Nää, det ska man inte. Man efterlyser någon när den är borta.

Fröken Mindre: Då kunde Gud ha efterlyst Jesus. Fast Gud skulle inte döda Jesus. Det skulle kungen.

Barnafadern: Jaha?

Fröken Mindre: Ja, jag har sett filmen! Och vet du, de hade en åsna. Vet du vad den hette?

Ridå.

Fredagkväll på Ikea

Imorgon kväll lämnar familjen Åretruntparadiset för att tillbringa fredagkvällen på Ikea. Garderober ska nämligen inhandlas till föräldraparets nya sovrum. Vi har räknat ut att tre goda ting sammanfaller denna fredagkväll:

1. Vi har tid.
2. Ikea är glest befolkat.
3. Lat småbarnsfamilj kan slippa laga mat genom att äta fredagmiddag på Ikea.

Oglamorösa? Vi? Nääää.

Irriterande massmail

Två dagar i rad nu har jag fått irriterande mail från säljare. Det är i sig inget speciellt att säljare hör av sig, för jag själv och min kollega får minst två samtal om dagen från företag som vill komma hit och presentera sig. Det blir fler och fler förresten nu när konjunkturen hårdnar.

Men dessa var i särklass. De kommer från en byrå som vill sälja B2B-tjänster. Lydelsen i det första:

”Ställ åtta frågor och närma dig positioneringens kärna”
1. Varför positionera sig? Det är då du kan bestämma inom vilken kategori du vill ”slåss” och bli minnesvärd. Du sätter spelregler för vad målgruppen ska komma ihåg.
2. Vad ska en position göra? Beskriva vad produkten gör bäst från kundens perspektiv. Helst vilket löfte den ger.
3. Hur ska en position uttryckas? Främst så att den särskiljer produkten. Och alltid på kundernas språk. Det kan uttryckas genom alltifrån egenskapen till löftet.
4. Är positionering ett reklamtrick? Nej den är en väsentlig del av alla andra strategier och ska genomsyra hela företaget. Från beteende, F&U till kommunikation.
5. Vad utmärker utmärkt positionering? Den talar om varför kunden ska köpa. Den talar om vad företaget ska tillverka. Den talar om för säljarna vad och var de ska sälja.
6. Vem bör ta till sig positioneringen först? Alla medarbetare i företaget ska alltid ta till sig positioneringen innan den exponeras externt.
7. Kan man ha flera nyttor eller egenskaper i en positionering? Nej, man ska vara enkelspårig. Det finns inget sämre än en tveksam mottagare. One message - one mind.
8. Får en positionering ”tumma lite på sanningen”? Absolut aldrig. En liten lättköpt seger i början blir en katastrof på sikt.

...och så lite fluff om deras byrå.

Lydelsen i det andra liknade det första, bara en felstavning i ämnesraden på mailet utmärkte detta mail som innehöll liknande tips, fast denna gång om reklam.

Hur kan någon, med rimligen rätt stora kunskaper i marknadsföring, tro att denna typ av spam lönar sig? Herrn på företaget skulle höra av sig och följa upp detta inom några dagar. Jag tror det är bäst att han låter bli. Stackars jävlar.

Jag känner mig bedragen

Av mataffaren.se. Jag, deras trognaste kund, är sviken. De har haft mage att skaffa sig en massa nya kunder, när de skulle haft bara mig, mig, mig!

När jag nu söker på mitt postnummer för att se när de kan leverera så kan de aldrig leverera imorgon, ytterst sällan någon vettig tid i övermorgon och knappt dagen efter det.

Det går helt enkelt bort. Jag kan knappt planera vad jag ska göra om fem minuter, hur ska jag kunna planera vad jag ska äta flera dagar i förväg?

Nättjänster som funkar, var det det vi pratade om nyss? Detta är ett typexempel på en nättjänst som funkar alldeles utmärkt, det är bara det att verksamheten som nättjänsten ska supporta inte funkar särdeles bra alls.

Städfirman har fortfarande inte hört av sig

Vilket troligen betyder att de inte ens bevakar sin hemadress info@städfirman.se. Som jag mailade från deras webbplats.

Tacka sjutton för att inte webbtjänsterna tar fart när företag inte ens kan sköta sin mailbevakning.

De där tio kilona som skulle bort (bekännelse)

De hann öka till tolv över sommaren.

Men nu har de minskat till åtta.

Som inte kommer att vara borta till 40-års-dagen. Men till nästa sommar, då jädrar. Beach 2009, here I come.

Och min kropp tackar mig. Aldrig har den matats med så mycket nyttigheter som under dessa gångna fyra veckor. Makrill på burk. Ägg. Broccoli. Lax. Nötter. Fettet får skrämselhicka.

Åretruntparadiset vaknar

Tidigt på morgonen, när det ännu är skumt ute och dryper av nattregn i buskar och gräs, då är Åretruntparadiset ganska sömnigt. Då befolkas området av en speciell typ av varelser. Hurtbullarna. De känns igen på sina träningskläder, sin ofta något knubbiga kroppshydda och den envisa blicken. "Jag ska fast jag är jättetrött. Jag ska fast jag är jättetrött. Jag ska fast jag är jättetrött. Jag ska..."

En del joggar. Det ser trögt och jobbigt ut. En del går utan stavar. En del går med stavar.

Själv tillhör jag de tröttaste, trögaste och sömnigaste. Men jag är där. Och jag går. Fort, fort. Så hinner jag inte tänka på hur gott det skulle vara därhemma under mitt täcke.

"Jag ska fast jag är jättetrött. Jag ska fast jag är jättetrött. Jag ska..."

Det kan bli fel ibland, även i DN

Saxar följande stycke ur denna artikel:

"Enligt uppgift till tidningen ligger kvinnan på sjukhus, hon är svårt sjuk och väger 3540 kilo. Några detaljer om hur och varför hon varit inlåst finns inte, mer än att hon ska ha bott på en 15 kvadratmeter stor yta i stugan."

Rekordtungt, eller vad säger ni?

Ur barnamun igen

Ömma modern: Åh, tänk att jag har fått så fina barn.
Fröken Lite Större: Det är väl inte så konstigt mamma. Du som är så smart och fin.
Barnafadern: Och jag då?
Fröken Lite Större (tänker): Du är... duktig.
Barnafadern: Inget mer än så?
Fröken Lite Större: Och så pruttar du mycket!

Varpå hon självklart asgarvar åt sin egen fyndighet. Barnafadern kunde hålla sig för skratt. Det kunde inte barnens ömma moder. Hon fnissar fortfarande.

Och ja.

Jag har fortfarande inte läst ut Into the wild. Jag hinner inte ens avsluta en mama-artikel nuförtiden.

Lyxproblem?

Vi har städhjälp. Vit. Proffsigt anlitad via stor firma som i sin tur har avtal med liten firma.

Men är det jag som är en gnällig satkärring som tycker att konsulter, vare sig det är i städning eller internettjänster, ska komma I TIIIIIID?

De ska komma kl 8 och städa i fyra timmar. Idag kom maken hem klockan tre och huset formligen kryllade av städpersonal. Lätt desperat ringde han till mig (den evigt förstående och lyssnande hustrun) och beklagade sig.

Varpå evigt förstående och lyssnande hustru formulerar mycket rakt och tydligt mail till städfirman, som vi just bytt till eftersom den förra städfirman inte höll sina avtal.

Innebörd i mailet; Kom i tid nästa gång eller ni kan dra åt helvete. Lite inlindat var det kanske.

Slutsats; Ska städbranschen betraktas som professionell så får de banne mig agera professionellt. Det är sannerligen inte billigt, trots subventioner. Klåpare.

Ikeamännen har varit här...

...och skruvat ihop mitt nya ståskrivbord (oj, vad konstigt det där lät). Vilket lyft det blev. Nu känner jag mig nästan lite kreativ igen. Det är något ihopsjunket, lite sunkigt över sittande jobb. Nej, nu jädrar ska jag p-r-o-d-u-c-e-r-a.

Okej, på allmän begäran.

Jag har egentligen inte tid, lust och ork att blogga. Men jag vill dela med mig av något, så vem vet? Det kanske rasslar till.

Nu vill jag dela med mig av stor lycka som jag kände när jag läste att den försvunna tioåriga pojken kommit tillrätta. Det kom allt en liten lyckotår.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=824078

Vilken hjälte.