Ett tecken på lågkonjunktur

För några månader sedan var det ofta knixigt att parkera vid mitt jobb. Vår personalparkering måste nämligen samsas med de lastbilar med släp som kommer med delar till oss och som levererar maskiner från oss. Kom man tidigt på morgnarna så stod det ofta en lastbil prydligt parkerad vid lastkajen. Då hade de kört på natten, ofta från Tjeckien, och chauffören passade på att få lite sömn i förarhytten innan det var dags att köra tillbaka.

Häromdagen kom jag att tänka på att det var länge sedan jag trängdes med någon lastbil. Inte en lastbil så långt ögat når på morgnarna. Någon enstaka kommer det på dagen, det ser ju inte jag - men det är stor skillnad.

Jag slås av dominoeffekten i konjunkturen. Vi köper färre prylar, de som tillverkar prylar behöver färre delar till prylarna, det behövs färre maskiner som tillverkar delar till prylarna, vi tillverkar färre maskiner, det körs färre bilar med maskiner i, lastbilschaufförerna kör färre turer, får sparken och kan i sin tur köpa färre prylar. Cirkeln sluten.

Sunt för jorden, osunt för ekonomin. Komplicerad ekvation.